This is page 446 of An Icelandic-English Dictionary by Cleasby/Vigfusson (1874)

This online edition was created by the Germanic Lexicon Project.

Click here to go to the main page about Cleasby/Vigfusson. (You can download the entire dictionary from that page.)
Click here to volunteer to correct a page of this dictionary.
Click here to search the dictionary.

This page was generated on 30 Mar 2019. The individual pages are regenerated once a week to reflect the previous week's worth of corrections, which are performed and uploaded by volunteers.

The copyright on this dictionary is expired. You are welcome to copy the data below, post it on other web sites, create derived works, or use the data in any other way you please. As a courtesy, please credit the Germanic Lexicon Project.

446 NAPR -- NAUT.

Ls. :-- freq. in poët. circumlocutions of a woman, ól-nanna, beðjar n., bauga n., Lex. Poët.

NAPR, adj., nöpr, naprt, cold, chilly, of a piercing cold wind, whence nepja, q.v.; this word is not found in old writers; see apr.

NARA, pres. nari, def. to linger, lounge; með þursi þríhöfðum þú skalt æ nara, Skm. 31; enum nennu-lausa þeim er narir í heiminum, Al. 100.

Narfi, a, m. a pr. name, Landn., Korm.; whence Narfa-eyrr, f. a local name in western Icel.

Nari, a, m. the name of a giant, a son of Loki, Edda.

narta, að, [akin to gnaga], to pinch slightly, as a mouse does.

nasa-, see nös, the nostril.

nas-björg, f. = nefbjörg, Flóv., Karl. 357.

nas-bráðr, adj. snarling, hot-headed, Fbr. 19, 41 new Ed.

nas-hyrningr, m. a rhinoceros.

nas-raufar, f. pl. the nostrils, Pr. 450, 472, 474, Karl. 298.

nas-vitr, adj. [cp. Germ. nase-weis], 'nose-wise,' superficial and conceited.

natinn, adj. assiduous, painstaking; vera natinn við e-ð.

NAUÐ, f. [Ulf. nauþs = GREEK; A.S. neôd; Engl. need; Hel. nôd; O.H.G. nôt; Germ. noth; Dan. nöd] :-- need, difficulty, distress; í hverri nauð, Hom. 34; nauð ok erfiði, Fms. vii. 208; þola nauð, to suffer need, Lex. Poët.; vetrlig nauð, Sks. 49; með nauðum, with great difficulty, Fms. ix. 387; hann var borinn með nauðum, Þryml. 8 :-- bondage, hann var hertekinn ok síðan seldr í nauð, Fms. x. 391 (á-nauð, q.v.): höfgar nauðir, 'heavy needs,' of fetters, Vkv. 11 :-- labour, of women, in nauð-göngull, q.v.: of spells, hverr feldi af mér fölvar nauðir, Sdm. 1; nema e-n ór nauðum, to deliver, Fsm. 40; vera í nauðum, to be charmed, spell-bound, Lex. Poët. :-- the Rune RUNE, Sdm. 7, Rkv., see introduction :-- poët., bog-nauð, dal-nauð, 'bow-need,' i.e. the hand, Edda ii. 429; kykva nauð, id., Þd. COMPDS: nauðar-maðr, m. a bondsman, Fs. 87. nauða-handsal, n. an enforced hansel, not valid in law, Grág. i. 493. nauða-kostr, m. a dire choice, Stj. 368. nauða-laust, n. adj., or at nauðalausu, without necessity, N.G.L. i. 349. nauða-mikill, adj. very severe, Ísl. ii. 132. nauða-sátt or -sætt, f. a forced agreement, Sturl. iii. 150, Fms. vii. 248, viii. 154, O.H.L. 90.

nauða, að, to rustle, Sd. 160: = gnauða, q.v.

nauð-beita, t, to stand close to the wind.

nauð-beita, u, f. a standing close to the wind; leggja í nauðbeitu, Grett. 13 new Ed.

nauð-beygðr, part. forced, compelled, Sturl. ii. 50, Bs. ii. 46; þat undirbrot, er Svíar hafa þá nauðbeygt, subdued them, Fb. ii. 37.

nauð-beygja, u, f. constraint, Hallgr.

nauð-fölr, adj. very pale, Akv. 16.

nauðga, að, [nauðigr], to compel, force, 625. 71: with dat., n. e-m til e-s, nauðga mönnum til blóta, 65, Fms. i. 129, xi. 181, Nj. 134; n. e-m til sagna, Fb. 46 new Ed. :-- to ravish, Lat. violare, K.Á. 214. II. reflex. to be compelled, Fms. xi. 432; fyrir því nauðgumk ek til, I am compelled, 580 A. 2.

nauðgan, f. compulsion :-- ravishing.

nauð-gjald, n. forced payment, Edda 73.

nauð-göngull, adj. 'need-going,' helping in need, of a midwife; hverjar 'ro þær nornir er nauðgönglar eru, ok kjósa mæðr frá mögum, who are the weird sisters, who assist and deliver mothers in childbearing? Fm.

nauð-heit, n. a vow made in need; nauðheita maðr, a supplicant, 625. 192.

nauð-hleyti or nauð-leyti, n. close affinity, relationship; vera í nauðleytum við e-n, Glúm. 386; sakir mægða ok nauðleyta, Fms. x. 309. nauðleyta-maðr, m. a near kinsman, Germ. blutverwandt, Ísl. ii. 324, Dropl. 30, Stj. 427; frændr ok nauðleytamenn, frændr eðr aðra n., Ld. 330, Eg. 139, Gísl. 61; see hleyti.

nauðigr, adj., in old writers often contr. nauðgan, nauðgir, nauðgum, forced, unwilling, N.G.L. i. 12, Ld. 172; Þyri fór mjök nauðig, Fms. ii. 132, Landn. 247; láta hann fara nauðgan, Nj. 114; ef maðr færir mann nauðgan ördrag eða lengra ... varðar þat, Grág. ii. 131; af nauðgum múnkum, Fms. vii. 207; með nauðgum kosti, Barl. 70; þó honum væri þetta nauðigt, Flóv.; taka konu nauðga, to ravish, Fms. ix. 451, D.I. i. 243, N.G.L. ii. 52.

nauð-kván, f. an unwilling wife, wedded to one she hates. Fas. iii. 68.

nauð-liga, adv. = nauðuliga :-- closely, negldr n., fast nailed, Sól. 65.

nauð-ljótr, adj. very hideous, Fas. ii. 295.

nauð-maðr, m. a near kinsman. Am. 23.

nauð-mágr, m. an enforced mágr, Fms. ii. 291.

nauð-oka, að, to enforce, compel, Fas. iii. 214.

nauð-pína, d, to torment, Fas. i. 96.

nauðr, f.; this is perh. the only fem. of the 1st decl. which has retained the inflexive r as in Goth.; for the feminines with i in acc. and dat., see Gramm. p. xvii, col. 2 (III. at the bottom), are of a different declension; [Scot. neide, see nauð] :-- necessity, only used in nom.; ef mik nauðr um stendr, Hm. 155; nauðr um skildi, need made them part, Vkv. 3; nauðr er at nýta eiða, 'tis needful to keep one's oath, Orkn. (in a verse); rak hann þó engi n. til þess, there was no necessity for him, Skálda 164; mun þik þó n. til reka, Nj. 61, Fs. 127; n. er á e-u, eigi drap ek Gauk fyrr en mér væri nauðr á, Nj. 227; enda sé þó n. at skilja (one must needs know) hvat þeir stoða í málinu, Skálda 165; mun eigi n. at minnask Jökuls fræada várs, Fs. 23; þótti þeim n. til bera, Fms. vi. 38.

nauð-raka, að, to shave close.

nauð-reki, adj. tossed or drifted by a storm, Fas. ii. 455.

nauð-skilja, adj. doomed to part, verða n., Bs. i. 79.

nauð-skilnaðr, m. a forced parting, forced divorce, Sturl. i. 96,

nauð-sköllóttr, adj. quite bald.

nauð-staddr, part. needy, distressed, Fms. x. 397, K.Þ.K. 82, K.Á. 168, Þiðr. 124, passim.

nauð-syn, f., pl. nauðsynjar, need, necessity; er nauðsyn að drepa niðr íllu orði, Nj. 21; kveðr hann vel hafa vikisk við sína nauðsyn, Fms. xi. 29; at koma þér at liði ef þú þyrftir í nokkura nauðsyn, Ísl. ii. 327; nauðsyn er lögum ríkri, necessity breaks the law, a saying, Mar.; nauðsynja hjálp, help in need, H.E. i. 489: as a law term, lawful impediment, þessar eru nauðsynjar, Gþl. 290; nauðsynjar-vitni or -váttr, a witness produced to prove impediment, N.G.L. i. 32, 217, Gþl. 539; sitja heima at nauðsynjum sínum, by necessity, Grág. i. 48; ganga nauðsynja sinna = ganga eyrna (eyrinda sinna), Sks. 718, Eb. 270, Fms. vi. 375; nauðsynja-eyrendi, -för, -sýsla, -mál, -verk, a pressing journey, business, affair, case, work, Fms. x. 335, xi. 29, 268, Nj. 145, Eg. 198, Grág. i. 78, Hkr. i. 293, Bs. i. 170, Sks. 286, 711, Js. 6. nauðsynja-laust, n. adj. unhindered; syngja hvern dag löghelgan nauðsynjalaust, K.Þ.K. 50; or, at nauðsynjalausu, without necessity: without impediment, unhindered, lögsögumaðr er útlagr þrim mörkum ef hann kemr eigi til alþingis at nauðsynjalausu, Grág. i. 4, 12.

nauð-synja, u, f. = nauðsynjaváttr, N.G.L. i. 218.

nauð-synja, að, impers. to stand in need of; þann kost sem oss nauðsynjar, Stj. 212; kaupa þá hluti sem oss nauðsynjar, 215, Mar.; nauðsynjaðr, obliged; vera nauðsynjaðr, to be obliged, bound to, Bs. ii. 45.

nauð-synliga, adv. necessarily, Fms. xi. 68, Band. 4 new Ed.

nauð-synligr, adj. necessary, Eg. 182, Ísl. ii. 151, Fms. i. 262, vi. 8, passim :-- compulsory, K.Á. 74 :-- hard, severe, Sks. 710.

nauðu-liga, mod. nauðugliga, adv. in need; n. kominn, staddr, in straits, Fms. i. 186, Sturl. i. 79, Karl. 456; kom hón n. frá, Eb. 318 :-- direly, closely, at rétta þann krók er honum var svá n. beygðr, Ld. 40 :-- with difficulty, Nj. 245; komask n. undan, á brott, to have a narrow escape, 155, Fms. i. 75; hann fékk n. forðat sér, ix. 408; hann dró undan sem nauðuligast, 393; komsk hón n. frá, Eb. 318, = Dan. med nöd og neppe; er þeir megu lifa við sem nauðuligast, Hom. 87; ganga n. fram, to proceed slowly, Bs. ii. 157.

nauðung, f. compulsion, Fms. i. 297, H.E. i. 503, Ó.H. 243, Fs. 76; göra e-m nauðung, Bs. i. 288 :-- unwillingness, Sturl. iii. 95. COMPDS: nauðungar-eiðr, m. an oath taken under compulsion, Fms. vii. 176. nauðungar-kostr, m. a dire choice, Eg. 89. nauðungar-laust, n. adj. without compulsion, Fms. vi. 215: unharmed, 265. nauðungar-maðr, m.; in the phrase, vera e-s n., to be under another person's thumb, yield him forced obedience, Ld. 170, Fms. i. 75. nauðungar-sætt, f. = nauðasætt, Hkr. iii. 373.

nauð-virktar-maðr, m. = nauðleytarnaðr.

nauma, u, f., poët, a woman, from her tight dress(?); nála n., a needle-woman, Grett. (in a verse): hirði-n., hör-n., poët. = a woman, linen-keeper, Lex. Poët.

Naum-dæll, adj. one from Naumu-dalr, a county in Norway, so called from the river Nauma, Fms., Landn., Munch's Norg. Beskr. Naum-dælskr, adj. id., Fms. vi. 112.

naumindi, n. pl. difficulty; með naumindum, with difficulty.

naum-látr, adj. close, stingy, Fas. iii. 425.

naum-liga, adv. scarcely, hardly.

NAUMR, adj. [akin to nema?], narrow, close; í holdsins hreysi naumu, Pass. 17. 10: close, scant, stingy, verða naumt fyrir, to run short as to time; hafa nauman tíma, to have a short time: superl. naumast, as adv. scarcely or narrowly, eg get naumast lesið það, I can hardly read it.

NAUST, n. [Dan. nöst; Orkn. noust; from an obsolete nó-r = a ship, with which cp. Lat. navis, Gr. GREEK] :-- a ship-shed, boat-house, often used in pl., like Lat. navalia or Engl. docks; konungr hafði látið göra hús mikit, þat er hann ætlaði til nausts, þat var nírætt at lengd en sextigi álna breitt, Fms. vii. 247, x. 13, Ó.H. 62, 115, Fbr. 93 new Ed.; skip í nausti, Korm. 68; hann gengr út ór naustinu, id.; hann leyndisk í naustinu, ofan frá naustinu, Grett. 88, 97, 99, Fs. 147, Háv. 27 new Ed., Eb. 236, passim; hurða-naust, a shed of hurdles, Háv. 20 new Ed.: poët., nausta blakkr, 'naust-steed,' i.e. a ship, Hkr. i. (in a verse); böðvar-naust, war-shed, i.e. a shield, Nj. (in a verse); hríðar-n., tempest-shed, i.e. the sky, Harms. 23: local name, Nausta-lækr, Ísl. ii. COMPDS: naust-dyrr, n. pl. 'nausl-doors,' Stor. 3, Rd. 268. naust-görð, f. 'naust-making,' N.G.L. i. 101, Pm. 7, Vm. 14. naust-veggr, m. 'naust-wall,' Fær. 268.

NAUT, n. [from njóta; A.S. neât; Engl. neat; Scot. nout; O.H.G. nôz; Dan. nöd] :-- cattle, oxen: plur., naut ok sauði, Fms. ii. 92, vi. 69,